Många är vi som förfäras över dagens åldringsvård. Vi läser om äldre som inte varit utomhus på månader, som inte får duscha mer än ett par gånger i månaden, osv. osv.

Men håll i hatten! Nu har jag lösningen. Låt Jordbruksverket ta över äldrevården!

Den 1:a augusti träder Jordbruksverkets nya regler om hästar i kraft, där kan man bland annat läsa:

”Hästars sociala behov bör tillgodoses genom att de får umgås med andra hästar, eftersom isolerade hästar kan bli apatiska eller stressade. Hästägare måste också se till att hästarna får röra sig fritt en stund varje dag”

Självklarheter för 98% av alla hästägare.

100% självklart för alla människor att detta även borde gälla våra äldre!

Mitt kylskåp är ett under av variation och spännande upptäckter.

Ibland är det så tomt att det inte känns motiverat att ha det påslaget överhuvudtaget. Periodvis storhandlar jag duktigt. Finns det något hemtrevligare än ett proppfullt kylskåp?

Jag kom nu osökt att tänka på det tillfället för ett många år sen då jag fick syn på en stor säck med kålrötter utanför en stormarknad. Rotmos! Jag köpte den gigantiska säcken (8 kg) och styrde med dimmig blick hemåt mot det stundande storkoket. Den lilla husmorsgenen hade slagit till. Och jag fick äta rotmos i decennier.

Mitt kylskåp lever sitt eget liv. När man minst anar det så dyker det fram en liten grön sak. Kan vara en ost. Dock mer än ädel.

Min mamma har ett helt annat kylskåp. Jag är uppvuxen med ett kylskåp så fullt att när man tagit ut osten och smöret och sen skulle ställa tillbaka dem så fick de inte plats! Bara mamma visste hemligheten bakom systemets uppbyggnad.

I mammas kylskåp hoppade det aldrig fram konstiga gröngeggiga påsar eller små plastlådor med oidentifierbart innehåll. Hon hade järnkoll! Hur är det möjligt?

Jag vill återkomma till husmorsgenen, denna besynnerliga tingest, som jag vet finns. Den är fullständigt okontrollerbar. Och tar ingen som helst hänsyn till att man är singel.

Ett år hittade jag hysteriskt mycket hallon på ett kalhygge nära mig. Extas! Jag plockade hallon i flera dagar och kände mig otroligt duktig. Jag kokade tonvis med hallonsylt och personalen på min lokala ICA-affär, en lanthandel, började titta lite konstigt på mig. Jag fördubblade säkert deras omsättning av strösocker den sommaren. Och de trodde säkert att jag börjat med hembränning. (Numera tror de att alla mina köksmaskiner går på batteri. R4-batterier, men det är en helt annan historia…)

Nej nu ska jag gå och sylta en älg, raka benen och lira lite rock’n’roll! Det är sannerligen ett heltidsjobb att vara kvinna idag!

Efter ett race med dammsugaren gjorde jag mig en kopp kaffe och satte mig vid datorn. Slog på tv:n, mest bara för att kolla att den fortfarande fungerar. Jag ser nämligen nästan aldrig på tv på sommaren.

Repris på sommarkrysset. Och där är hon. Igen. På 90-talet var hon en av de ballaste tjejer jag visste. Sen försvann hon. Har inte sett röken av henne på många år.

Slog på tv:n för ett antal veckor sedan och hamnade mitt i Så ska det låta. Och där var hon. Lika ball som på 90-talet. Och snyggare än på 90-talet!

Och nu har hon alltså där i tv-burken igen. Jag tokstirrar.... samma frilla, samma kajal, samma rockiga röst och inte en rynka. Inte en enda jävla rynka! Jag är gammal. Hon är äldre. Och människan är ursnygg!

Botox. Kan det vara botox. Och utan att vara det minsta fåfängd så börjar tanken mala, är botox the grej?

Så snälla Annelie, om du läser detta, ring mig och berätta. Jag är bra på att bevara hemligheter. För jag vill fortfarande, år 2010, vara lika ball som du! p.s det är ganska bråttom....

Efter min lilla tripp söderut i en fantastisk hetta och bil med trasig AC så är det ett under att man inte är både kokt och stekt.

Men jag kan härmed stolt meddela att jag inte är för gammal för hojfest! Kanske lite för gammal för "dagen efter" men överlevde den också. Och tokroligt hade jag. Skrattade från det jag kom tills jag åkte. Helskönt gäng! Kanonbra band spelade och jag dansade bort X antal kalorier. Är det detta som kallas motionsdans?

Nästa anhalt var Carin och hennes familj. Jag skulle vilja påstå att det är Uppsalas bästa hotell. Varmt. Men mycket hjärtligt och fantastiskt god mat med tillhörande svalkande drycker. I vanlig ordning så löste vi ett och annat världsproblem också. Fantaaastiskt trevliga människor.

Färden gick sen via besök hos Åsa och Kajsa Kavat i Östervåla, otroligt kul att få träffa dem. Sen mot Sala, Sveriges varmaste plats den dagen, där var jag med min trasig AC... Smart Jeanette. Smart....

Vidare mot Bollnäs och Freluga och mera mat och kalla drycker. Mitt första besök i Freluga men definitivt inte det sista. Ett paradis på jorden. Fantastiskt vacker med stora gamla hus överallt, det var snickarglädje och tinnar och torn.

Med Pia, min ytterst trevliga och kunniga guide, promenerade jag runt och hon informerade mig var ungkarlarna bodde och annat viktigt. Sen blev det lite mera vin med tillhörande världsproblemlösning. Tänk att vi kvinnor är så kloka och bra på sånt. Och med åren så vet precis vad vi vill ha och behöver. Och vi vet definitivt vad vi inte behöver...

Vi gick också ner till sjön och tittade på kyrkbåtarna. Jättejättelånga. Båtarna ros av 12 halvnakna (muskulösa kan man tänka) karlar som ror så att svetten lackar. Och framför dem står Pia och basar och styr. Fantaaastisk sport!

När jag nästan var hemma så blev det ett stopp för ridlektion. Hjälpte Sandra med Lindas vackra P.R.E.-hingst De var som vanligt jätteduktiga och går verkligen från klarhet till klarhet. Så kul!

Skulle inte förvåna mig ett dugg om vi snart får se en spansk P.R.E.-hingst på någon westerntävling framöver. Häftigt!

Härligt sommarekipage tränar trail. (Bilden egenhändigt tjuvad från Lindas sida -:)

Då jag packade bilen i går morse, på ett sätt som inte passar 40++-ryggar, så blev det ingen avfärd igår. Men nu har kärringen vilat till sig och är på G. Strax bär det iväg mot bärsen och boysen i Uppsala.

Bilen är packad. Inte jag. Men nyduschad. Har också sminkat mig lite också inför kvällens bravader. Och i och med det har en stor upptäckts gjort.

Med åldern så blir jordens dragningskraft allt mer uppenbar. Allt strävar neråt. Magen, brösten, hakan, ögonlocken. Och det är bara att gilla läget. Men en sak som är jädrigt trist är att ögonfransarna glesnar. Tidigare hade jag långa täta ögonfransar. Nu är där bara några korta piggar som spretar åt alla håll, resten är försvunna.

Men jag har hittat dem!!!

Ögonfransarna återfinns på ovansidan av stortårna.

Där växer nämligen några styva, lätt bågformade strån. Solklart!

Återigen jordens dragningskraft som slagit till...

Vad mera kommer att förflytta sig neråt?!!!

Nåja, tåfransarna är bortrakade. De som fortfarande sitter kvar runt ögonen har fått sig en omgång av Max Factors "2000 Calories Dramatic Look".

Det är sannerligen mer jobb att vara kvinna än att vara bonde med tanke på allt som ska trimmas, gallras och målas.

Japp! Nu har jag bestämt mig. Susar iväg ner mot my old hometown Uppsala i morgon. Så där lite lagomt oplanerat tänker jag våldgästa diverse härliga vänner, ska bli superkul!  

Och på lördag blir det hojfest. Tjoho! Var sisådär 100 år sen sist, så det är verkligen på tiden. Det är min gamla klubb som har fest så många gamla kära vänner där också.

Känner verkligen att jag är i behov av en rejäl dos rock'n'roll, x antal kalla öl och en drös långhåriga tatuerade bikers att titta på. Kommer att bli kanon och jag kommer att bli som ett barn framför lösgodsburkarna... "jag vill ha en sån. Och en sån... två såna och..." HAHA! Tur att jag har sprillans nya glasögon. Progressiva. Jag kommer alltså att kunna speja både långt borta och jättenära! Blir kanon!

Men... det blir förstås inte som förr i tiden. Jag kommer inte att mullra in på en Harley. Jag kommer att komma i båt! Liiiite tantvarning där?... hmm... Äsch, va fasiken, jag är stor nog att göra som jag vill numera och det ska bli härligt att åka båt! Men jag oroar mig ändå lite... Hur ska det gå med frisyren där ute på Mälaren? Nej visst ja, jag har ju ingen frisyr! Problem solved!

När jag nyktrat till hoppas jag kunna hälsa på min käraste vän Carin, väldigt upptagen kvinna mitt i karriären som varit onödigt svår att nå på sistone. Men hon har inte jobbat ihjäl sig helt, vilket glädjer mig, idag fick jag nämligen lite connection med henne, hon stod i kön på taxfreen på Ålandsbåten. Men jag tar med en flaska vin ändå. För säkerhets skull. Vi har en hel del världsproblem att lösa. Det har vi alltid. Och vi är SÅ bra på att lösa dem.

Och så ska jag åka och krama om min kompis Bertil. Det är ett måste. Min förra granne, såväl privat som på kontoret. Vi är inte släkt på pappret, men i mitt hjärtat så är han en väldigt kär släkting.

Tills vi hörs igen, glöm inte att vara snälla mot varandra!

Och drick mycket nu när det är varmt :-))

Visst är vi alla bra på att klaga. Vi har ont, vi är missförstådda, vi har för lite pengar... det regnar på semestern eller är för varmt. För att inte tala om när rådjurseländena har ätit upp halva trädgården.

Jag hade idag tänkt skriva ett inlägg om hur dyrt det är att vara kvinna. Och att det borde, likt ATP, finnas någon sorts AKT – Allmänt KvinnoTillägg. En månatlig bidrag som täckte hårfärg, sanitetsprodukter, vax, smink, hårspray osv. Skor ingår inte i tillägget, för dessa kan man dra av för i deklarationen har jag nyligen kommit på. Det som behövs för att kunna utföra sitt jobb är avdragsgillt och man kan ju inte gärna gå till jobbet barfota. Åtminstone inte vintertid!

Men så fann jag denna fantastiska film. Du MÅSTE se den! Och lyssna på allt han säger.

Efter det kommer du att liksom jag, inse att just idag – är bästa dan!

Ta till var den. Det tänker jag göra!

Semester! Så härligt att sitta på altanen med morgonkaffet i morgonsolen. Fast i ärlighetens namn, så himla avkopplad är man inte, tankarna yr i skallen, när ska jag åka till Uppsala, borde jag städa, när...

Min filosofi är att inte planera så mycket när man är ledig. Utan göra precis som man vill. När man vill. Det brukar resultera i att semestern plötsligt är slut och man har inte fått någonting gjort....

Men redan igår, semesterdag 1 (nåja jag var in och jobbade några timmar på förmiddagen, man får ju börja lite försiktigt så att man inte åker på semesterchock), så fixade jag mig ett par vuxenpoäng. Min gamla stationära dator, en gammal tjockskärm, en mindre fungerande färgskrivare samt div andra saker har nu sin sista vila på återvinningscentralen.

Jag hade tänkt putsa fönstren också, men vad tusan... Vem behöver kunna se ut genom dem när det är sommar? Då ska måste man ju vara utomhus hela tiden. Man är ju svensk-måste-passa-på-människa.

Men nu sitter jag här på altanen ganska avkopplad och va fasiken?! Ett ögonblick!

... i min prunkande kruka med sommarblommor fanns igår både vita, blå och röda blommor. Idag inga!!! Men jordgubbsplantans gubbar är kvar. I krukan bredvid, där jag stolt hade fyra tomater på G. Noll (0)tomater!

Sherlock Jeanette tar på tänkarkepsen....

hade det varit ungar i farten så hade inte jordgubbarna varit kvar. Barn prioriterar inte omogna tomater när det finns två ganska röda jordgubbar.

Det är rådjuren. Dessa vackra djur som majestiskt trippar omkring här är inte längre majestätiska vackra djur. Just i denna sekund förvandlades de till rådjursjävlar! Behöver man licens för hagelbössa?