Vi översköljs av allehanda kloka budskap om hur vi på olika sätt ska gå in i oss själva för att hitta det rätta jaget. Det finns allehanda kurser där man för 10.000-tals kronor lär sig hitta sig själv.

För det första, jag är nu så gammal att jag inte har det minsta lust att titta in i mig själv. Känns högst osäkert vad man hittar…

För det andra så tror jag mera på att titta ut på sin omgivning för att förstå vem man är. Det är där man formas. Och konstant omformas. Kontinuerligt. Hela tiden.

När jag är tillsammans med glada vänner har jag roligt och är själv på gott humör. I sällskap av kloka funderande människor filosoferar jag gärna över livet och alla dess möjligheter.

I sällskap av negativa individer så påverkas jag naturligtvis negativ. Mina annars så positiva tankar och kreativa lösningar infinner sig inte lika naturligt. Man får mer eller mindre kämpa för dem. Och blir rätt trött.

Så jag tror, att det klokaste man kan göra för att finna sig själv - och då hitta någon som man verkligen gillar och vill vara tillsammans med, det är att se till att omge sig med människor man gillar och respekterar. Då formas man av dem till en person man gillar. Så enkelt är det i mitt lilla huvud. Och helt gratis.

Helt gratis är det också att varje dag ge en komplimang till någon. Kassörskan på affären, en vän, en arbetskamrat eller någon i busskön. Ett vänligt ord sprider sig. Kan du göra en person glad, så kanske den gör en person glad, som gör en person… Ja vem vet vad man i slutet har åstadkommit?

Nu ska jag gå och ringa en vän! Ha en underbar dag!